Omhändertagande

Uppföljning av patienter med postcovid

WHO beskriver i sitt best practice statement på sidan 60 att patienter med misstänkt eller bekräftad covid-19 (oavsett initial sjukdomssvårighet), och som har fortsatta, nya eller förändrade symptom ska ha tillgång till uppföljning.

De föreslår även mer specifikt att covidpatienter som vårdas i hemmet använder pulsoxymetri för monitorering av syrgasnivåer i blodet, och att möjlighet till uppföljning finns. Man nämner att utbildning till både patienter och vårdgivare kan behöva koordineras.

Symtom

Många med långtidscovid har agerat som efter vanlig säsongsinfluensa och snabbt försökt återgå till arbete och träning. Klinisk erfarenhet pekar dock tydligt på förekomst av symtom- och funktionsförsämring efter ansträngning, så kallade ”bakslag”.

En snar insats med råd till patienten om pacing, dvs att hitta en aktivitetsnivå där symtomen inte försämras och hålla fast vid den, är enligt klinisk erfarenhet viktig i väntan på utredning för att förbättra chans till god läkning.

Koppla skyndsamt in paramedicinare enligt nedan, men var uppmärksam på att graded exercise training (GET) enligt NICE och klinisk erfarenhet kan utlösa försämring i symtom och bör undvikas.

Utredning

Arbetsterapeut och fysioterapeut kan kopplas in för hjälp med andningsunderlättande ställningar, strategitips för att spara fysisk och mental energi och tillse tillräcklig vila. Rehabkoordinator, psykolog och kurator kan hjälpa till med sömnsvårigheter, krishantering och kontakt med Försäkringskassan - dessa saker är viktiga i postakut skede. Läs mer om dessa tips på flikarna för tips från arbetsterapeut och fysioterapeut.

Observera att patienten måste orka ha kontakten med vården - boka gärna videomöten om möjligt. Vila är viktigt och patienten får inte överbelastas med hjälp. Efterhör patientens möjligheter till återhämtning under ev arbete. För många patienter behövs sjukskrivning.

Vid symtom >2-3 månader behövs utvidgat paramedicinskt stöd till läkaren med utredning av kondition/syresättning och ev neurologiska sequelae vid tecken på hjärnskador, screening för dåligt psykiskt mående och sömnstörning, samt fortsatt hjälp enligt ovan.

Långtidssymtom efter covid-19 har tidigare ansetts förekomma enbart efter vård på sjukhus för svår luftvägssjukdom. Nu är det känt att samma typ av skador och symtombild som ses i efterförloppet hos många sjukhusvårdade även kan ses hos patienter som vårdats hemma. Luftvägssymtomen hos en patientgrupp har varit mindre allvarliga, men däremot finns uppgifter om betydande neurologiska symtom, bröstsmärtor, långvarig feber och dyspné.