Generella symtom

Symtom

Återkommande feber, dyspné, sjukdomskänsla, trötthet, takykardi och bröstsmärtor brukar vara en del av den typiska bilden. En del symtom är svåra att härleda till specifika organsystem och benämns här som generella. Trötthet är ett funktionsnedsättande symtom som särskilt bör uppmärksammas eftersom den ofta orsakas av delkomponenter med patologi i flera organsystem. Dessa komponenter bör adresseras var för sig och kan vara behandlingsbara med stora vinster i funktion och livskvalitet för patienten. Feber, dysautonomi och fluktuerande/aktivitetsutlöst sjukdomskänsla är andra generella symtom som ofta förekommer.

WHO:s symtomformulär är ett gott stöd vid anamnesupptagning.

Fatigue (trötthet)

Trötthet uppstår för många efter covid-19, liksom efter andra infektionssjukdomar, och försvinner hos de flesta inom 1-2 månader. Hos en andel av patienterna finns dock även andra typer av trötthet utöver den vanliga postinfektiösa. Data från en niomånadersuppföljning presenterad i JAMA visade att 8% av icke-sjukhusvårdade patienter hade fortsatt påverkan på ADL 9 månader efter debut av coronainfektion.

Beroende på vilka organsystem som drabbats hos individen kan följande utgöra delförklaringar till patientens besvär med trötthet (för utredningsförslag se kunskapsöversikt för respektive organsystem):

• Feber. Se nedan.

• Dysautonomi. Se nedan.

• Hjärnskador, orsakade av direkt viruspåverkan eller av cerebral vaskulit/mikroproppar. Se Neurologi.

• Dyspné orsakad av lungskador. Se Lungor.

• Dyspné orsakad av kardiell påverkan. Se Hjärta och kärl.

• Skador på funktioner som styr ögonmotorik. Se Ögon.

• Muskelsvaghet orsakad av ospecifik muskelinflammation (fall med fatigue där muskelbiopsier visar ospecifik inflammation finns beskrivna). Se Immunsystem.

• Nydebuterad tinnitus eller hörselnedsättning. Se Öron- näsa- hals.

• Postinfektiös sömnstörning. Se Mental hälsa.

• Posturalt takykardisyndrom, POTS. Se Hjärta och kärl.

• Aktivitetsutlöst försämring. Många patienter beskriver aktivitetsutlöst sjukdomskänsla, feber och dyspné i efterförloppet efter infektionen, vilket även finns beskrivet efter andra infektionssjukdomar. Se Omhändertagande.

• Kortisolbrist. Symtom som vid kortisolbrist förekommer, med ökad feber och diarré i samband med ansträngning. Det är känt att kortisolbrist orsakad av virusinducerade autoantikroppar mot ACTH förekom hos en stor andel av patienter efter SARS-CoV-1, och man tror att fenomenet utgör en mekanism hos virus för att undkomma värdens immunförsvar. Virusorsakad kortisolbrist vid SARS-CoV-2 är en teori som nämnts som möjlig delförklaring till symptom enligt ovan, men förekomst och klinisk betydelse är okända. Se Endokrin.

• Hypoventilation på natten. Låg syresättning nattetid med mönster som vid kraftig hypoventilation är relativt vanligt i vissa kohorter. Teorin är baserad på patientdata, inga studier finns ännu och den kliniska betydelsen är ännu oklar.

Feber

Återkommande feber/sjukdomskänsla. Långvarig feber utreds enligt sedvanliga riktlinjer. Diskussion/ remiss till reumatolog kan övervägas i svåra fall. Om patienten haft många neurologiska symtom bör neurogen genes till febern övervägas och neurolog rådfrågas.

• Blodstatus

• Tyreoideastatus

• Tempkurva (ta del av patientens data när sådana finns)

• Sedvanlig feberutredning

• Ortostatiskt blodtryck - efter 10 minuters inledande vila i liggande, mät puls och BT under stående i 15 minuter för att fånga patologisk pulsreaktion. (Ökning >30 talar för POTS)

Dysautonomi

Hos vissa patienter ses en symtombild med dysautonomi med förändringar i puls, andningsmönster, kroppstemperatur och peristaltik. Även ortostatisk hypotension förekommer.